Iaido som en separat form av budo är ett modernt koncept, men de tekniker och stilar som det omfattar introducerades tillsammans med japanska svärdet, Shinogi-Zukuri katana. Det finns ett flertal svärdstyper som har använts under olika tidsperioder i japan, till exempel tachi, ett längre svärd som nyttjades under den feodala eran. Tachi var menat för strid till häst, medans katana var bättre lämpat till fots. När Tokugawa Ieyasu blev shogun och enade Japan, vilket kallas Edo-perioden (1600 – 1867), blev det vanligt att samurajer hade civila kläder och bar sitt svärd instucket i bältet (obi).

En av de tidigaste referenserna till en av de mest grundläggande iai-teknikerna, att dra och hugga i samma rörelse (nukitsuke), är Tsukuhara Bokuden (1490-1570) från Kashima. Vi känner till lite av hans svärdsstil, men det sägs att han använde en metod som kallades hitotsu tachi (one cut). Några av de äldsta kampsportsskolorna som tränar iai, och fortfarande är aktiva, är Tenshin Shoden Katori Shinto ryū, Tatsumi ryū, och Takenouchi ryū.

En central person för iaido var Hayashizaki Jinsuke Shigenobu (1542-1621). Hans kampsportsskola, Shinmei Muso ryū, är en föregångare till ett antal svärsskolor, inklusive: Musō Shinden ryū och Musō Jikiden Eishin ryū – två av de skolor med flest utövare i Japan idag.

1868 tog återigen kejsaren i Japan tillbaka makten från Shogun, och 1876 förlorade samurajerna rätten att bära sina svärd öppet. Detta gjorde det svårt för svärdsskolor att överleva i Japan, vilket ledde till att många koryū (stilar utvecklade innan 1868) försvann. En ny form av budo ersatte de äldre stilarna, bland annat jūdō, utvecklat av Jigoro Kano (1860-1938).

1960 utvecklar All-Japanska Kendo Federationen (Zen Nihon Kendo Renmei) sin egen serie av kata, ZNKR iaido eller även kallad Seitei iaido. Dessa kata är baserade på ett antal svärdsskolor, inklusive Musō Shinden ryū, Musō Jikiden Eishin ryū, and Hoki ryū.

 

Musō Shinden ryū

 

Nakayama Hakudo (1869-1958) grundade Musō Shinden ryū 1932. Han hade tidigare tränat Tanimura och Shimomura grenarna av Hasegawa Eishin ryū. Skolan baserades på omorganiserade och modifierade kata från Shimomura grenen. Musō Shinden ryū består av tre serier av kata, kallade Shoden (初伝), Chūden (中伝) and Okuden (奥伝).

Shoden utvecklades av Hayashi Rokudayo Morimasa (1661-1732), 9:e stormästaren av Shinmei Musō ryū. Han hade tidigare tränat Shinkage ryū, under Omori Rokurosaemon Masamitsu, och baserade Shoden på detta (Omori ryū).

Chūden utvecklades av 7:e stormästaren av Shinmei Musō ryū, Hasegawa Chikara no Suke Eishin. Han ses som en central person för utvecklingen av iai-tekniker med katana, och till bruket att bära svärdet i bältet med eggen uppåt. Han utvecklade Hasegawa Eishin ryū, vilket är grunden för Chūden serien av kata.

Efter den 11:e stormästaren, Oguro Motoemon Kiyokatsu (-1790), delades Shinmei Musō ryū i de två grenarna Tanimura och Shimomura. Hundra år senare sammanställde Oe Masamichi Shikei (1852-1927), från Tanimura grenen Musō Jikiden Eishin ryū, en ”systerskola” till Musō Shinden ryū.

 

Genealogi

1. Hayashizaki Jinsuke Shigenobu (1542-1621) [Shinmei Muso ryū]
2. Tamiya Heibei Shigemasa
3. Nagano Muraku Nyudo Kinrosai
4. Momo Gumbei Mitsushige
5. Arikawa Shozaemon Munetsugu
6. Banno Danemon no Jo Nobusada
7. Hasegawa Chikara no Suke Eishin (Hidenobu) [Eishin ryū]
8. Arai Seitetsu Kiyonobu
9. Hayashi Rokudayu Morimasa
10. Hayashi Yasusada Masanobu (Seisho)
11. Oguro Motoemon Kiyokatsu (-1790)

 

Tanimura ha

12. Hayashi Masu no Jo Masamori
13. Yoda Manzo Takakatsu
14. Hayashi Yadayu Masayori
15. Tanimura Kame no Jo Yorikatsu
16. Goto Mogobei Masasuke
17. Oe Masamichi Shikei (1852-1927) [Musō Jikiden Eishin ryū]

 

Shimomura ha

12. Matsuyoshi Teisuke
13. Yamakawa Kyuzo Yuki-O
14. Shimomura Moichi
15. Hosokawa Yoshimasa
16. Nakayama Hakudo (1869-1958) [Musō Shinden ryū]